Lenas skoj- och bilderblogg

Åsså var det stockholmaren som tröttnat på storstadslivet. Han hade därför sökt sig till friden på kalfjället långt upp i Lappland.

Efter någon månad i ensamhet utan att ha sett en enda människa blev han glad över att få sitt första besök: en lappgubbe.

Samtalet var sparsamt, men det framkom att lappen ville bjuda in stockholmaren på fest nästkommande lördag.
- Ja visst, sa stockholmaren glad över sällskapet, det kan ju vara kul!
- Tet plir en del suupa, förstås, sa lappen.
- Ok, det är jag med på.
Lappgubben satt tyst en stund och sa sen:
- Joo, och så prukar tet pli lite slaksmål.
- Jaja, va fan, det tål jag.
Lappen funderade en stund till.
- Joo, och så prukar tet pli en del knoulla också.
- Säger du det, sa stockholmaren och sken upp, ja men det låter ju inte så dumt - jag är med, jag kommer!

Så sa de hej då och lappen gick vidare över fjället. Då kom stockholmaren på en sak och ropade efter honom:
- Men hördu, vad skall man ha på sig då?
Lappen hojtade tillbaka:
- Tet är inte så noka. Tet plir para TU och JAK!