Ripjakten
En driven advokat från en av de finare byråerna i Stockholm hade givit sig upp på jakt i en avlägsen trakt i Norrbotten. Han hade genast tur och sköt två ripor i samma salva, vilka dock föll ned på ett fält på andra sidan av ett närliggande stängsel.
När advokaten klättrade över stängslet körde en äldre lappgubbe, med tofsmössa och allt, upp bredvid honom på sin skoter och frågade:
- Men fa håll tu på me??
- Jag sköt två ripor som föll ned här på fältet och nu skall jag hämta dem, svarade advokaten.
- Te här he ä min mark! sa lappen. Åå tu få int komma öfer tängsle!
Den indignerade advokaten sa
- Du, jag är en av de bästa processadvokaterna i Sverige, och om du inte låter mig få riporna, så stämmer jag dig och tar allt du äger.
Den gamle samen log och sa
- Uppenparligen tjänner tu int till hur fi löse tvister i Norrpotten. Små meningsskiljaktigheter som ten hä ortnar fi me ten Norrpottniska tresparksregeln.
- Jaha och vad är den norrbottniska tresparksregeln för nåt då?? frågade advokaten.
- Jo, svarade lappen, eftersom tvisten uppstått på min mark, så sparka ja dig först tre kånger, å sedan sparka tu mig tre kånger å så fidare till tess ten antre ger upp.
Advokaten tänkte snabbt igenom den föreslagna tävlingen och beslutade att han nog ganska lätt skulle vinna över den gamle geten och meddelade att han accepterade den lokala seden.
Lappen gick sakta av skotern och fram till advokaten. Den första sparken landade, med all tyngd från den stålhätteprydda skoterkängan, mitt i advokatens skrev och fick honom ned på knä. Den andra sparken träffade i mellangärdet och advokatens senaste måltid fick en gratisresa uppåt.
Advokaten stod nu på alla fyra och lappgubbens tredje spark träffade rakt i baken och sände honom huvudstupa ned i en hög med färsk renspillning.
Advokaten uppbringade all sin viljestyrka och kraft och lyckades komma på fötter. När han torkade sitt ansikte med sin jackärm sa han
- Okej, din gamla sate, nu är det min tur.
- Äh, sa lappgubben och log, ja ger mig, tu kan ta riporna.
När advokaten klättrade över stängslet körde en äldre lappgubbe, med tofsmössa och allt, upp bredvid honom på sin skoter och frågade:
- Men fa håll tu på me??
- Jag sköt två ripor som föll ned här på fältet och nu skall jag hämta dem, svarade advokaten.
- Te här he ä min mark! sa lappen. Åå tu få int komma öfer tängsle!
Den indignerade advokaten sa
- Du, jag är en av de bästa processadvokaterna i Sverige, och om du inte låter mig få riporna, så stämmer jag dig och tar allt du äger.
Den gamle samen log och sa
- Uppenparligen tjänner tu int till hur fi löse tvister i Norrpotten. Små meningsskiljaktigheter som ten hä ortnar fi me ten Norrpottniska tresparksregeln.
- Jaha och vad är den norrbottniska tresparksregeln för nåt då?? frågade advokaten.
- Jo, svarade lappen, eftersom tvisten uppstått på min mark, så sparka ja dig först tre kånger, å sedan sparka tu mig tre kånger å så fidare till tess ten antre ger upp.
Advokaten tänkte snabbt igenom den föreslagna tävlingen och beslutade att han nog ganska lätt skulle vinna över den gamle geten och meddelade att han accepterade den lokala seden.
Lappen gick sakta av skotern och fram till advokaten. Den första sparken landade, med all tyngd från den stålhätteprydda skoterkängan, mitt i advokatens skrev och fick honom ned på knä. Den andra sparken träffade i mellangärdet och advokatens senaste måltid fick en gratisresa uppåt.
Advokaten stod nu på alla fyra och lappgubbens tredje spark träffade rakt i baken och sände honom huvudstupa ned i en hög med färsk renspillning.
Advokaten uppbringade all sin viljestyrka och kraft och lyckades komma på fötter. När han torkade sitt ansikte med sin jackärm sa han
- Okej, din gamla sate, nu är det min tur.
- Äh, sa lappgubben och log, ja ger mig, tu kan ta riporna.
Kommentarer
Trackback
